Idag hade vi en så kallad JB-dag. Den kan väl sammanfattas så att man förbereds på vad man som etta och tvåa har att vänta nu när man går upp ett år. Dessutom hade vi så kallad Mediefestival, där tvåorna och treorna visade upp olika uppgifter och projekt de haft under året.

Och dessutom skulle endel pris delas ut. Ett till en person från varje linje, varje år... Alltså tre från Hälsa/Idrott, tre från IT, tre från Entreprenör och tre från IT-media. En från varje årskurs.

Då det var dags för IT-medie linjens "vinnare" lutade sig Klara som satt bredvid mig mot mig och viskade; "Jag gissar på Linn". Jag nickade, eftersom det var precis min tanke. Linn eller Fanny, det var liksom lite självklart tyckte jag. De är båda grymt duktiga!

Så när min mentor Johan ropar upp "Jonna Nilsson Sundgren" kan man ju säga att jag blev aningen ställd. Först satt jag bara och stirrade på Johan, sedan vände jag mig mot Klara och ville nästan fråga "Är det jag som är 'Jonna Nilsson Sundgren'?"
Därefter var jag tvungen att resa mig upp, snubbla ned till scenen (vi var i lilla kongresssalen på Aros Congress Center... om det säger någon någonting) och ta emot ett kuvär. Därefter blev jag blänade av några lampor och skulle upp till min plats igen, som jag förövrigt inte hittade först. Jag kände mig helt vimmelkantig och insåg hur fruktansvärt jobbigt jag tycker det är att stå inför publik. Bara bland människor jag känner och inför klassen brukar det kunna bli lite jobbigt i slutet, så att utan förvarning bli uppkastad på en scen för att ta emo ett pris jag inte alls förväntat mig att få... well.

Jag känner mig fortfarande skakis när jag tänker på det. HAHAHA, nu känns det som om jag bara klagar, och det menar jag inte för det var en kul överrasking. Tack, det var sjukt snällt. Men jag hoppas jag slipper göra det en gång till. Hihi.