Jag börjar nästan tro att Winnie saknar mig när jag är borta länge. Först åkte jag ju till Mallorca en vecka, och när jag kom tillbaka skötte sig Winns SUPER när jag tränade löst med henne. Sedan, efter fyra dagar blev jag sjuk och igår var första gången på en vecka som jag var där. Och HERREGUD så bra det gick. Hon var som ett plåster på mig! Hon skulle gå nära nära och när jag försökte öka utrymmet mellan oss verkade hon missnöjd.

Hon kunde trava riktigt långsamt i en liten volt runt mig, är fortfarande chockad över att hon gör det. Igår kunde jag till och med gå med en hand på hennes manke.

Hoppade dessutom lite löst igen. Ett hinder stod uppställt på 30 centimeter ungefär, och självklart lyckas jag springa rakt över hindret och snubbla över det. Winnie tycktes nästan sucka och klev smidigt över det som att visa att "Så här gör man, din klant!". Så jag tänkte "Varför inte?", och ställde upp hindret till 50 centimeter. Av runt tio hopp sprang hon på sidan tre och hoppade sju. Och att hon sprang på sidan berodde mest på att hon kom långt ifrån mig och SKULLE springa NÄÄÄÄÄRA och därför missade hindret totalt. Fina, duktiga häst.

Bella ska filma oss nästa vecka.