Man får tro precis vad man vill och djurkommunikation. Att tala med djur genom tankar. Vissa tror på det, vissa inte. Jag har varit någonstanns där i mellan. Jag vill tro, jag har nog nästan trott, men ändå varit tveksam. Speciellt till de som gör detta på distans, som sitter i sitt vardagsrum i Kiruna och pratar med en häst i Skåne. Men jag tror nog det går. Jag är nästan säker på att de går. Men som sagt, man får tro vad man vill.

Jag ville pröva, och när jag hittade Malin som just då utförde gratis djursessions ville jag pröva med Winnie. Och det stämmer faktiskt. Det är mycket i den texten, allt i den texten, som stämmer in mot verkligheten. Mot saker jag inte pratat med någon om.

Så ni får tro vad ni vill. Jag tror.

Utdrag ur texten;
"Jag är stark och har ett stort behov av att få stå på mina egna ben, jag är självständig och fri, men har ett stort hjärta och vill gärna dela med mig av den kärlek jag har att ge. För mig är det viktigt att bara få vara, då vill jag inte ha någon hos mig. Jag tänker mycket, behöver tid att smälta det som hänt för att kunna utvecklas. Jag tycker om de övningar vi gör, du och jag är lika, ibland gör det att vi nästan svävar fram tillsammans, vi förstår varandra och njuter av stunderna tillsammans. Men ibland blir viljorna för starka, jag vill visa dig att jag kan, men vill även få göra saker och ting på mitt sätt. Visa dig mina idéer."

"När du är hos mig känner du att det är okej, och det är precis den känslan jag vill förmedla."

"Att känna med hjärtat är viktigt, ibland glömmer du bort dig själv och bara ”agerar”. Då slår jag dövörat till, för jag vet inte hur jag ska nå fram till dig. Du fokuserar på det du vill, och försöker få mig att förstå vad jag ska göra, samtidigt som jag vill visa dig att vi måste mötas halvvägs för att kunna komma någon vart. Och komma någon vart för mig innebär inte att vi ska klara av en massa ytliga saker, utan mer att vi tillsammans ska få uppleva livets finaste sidor. Frihet, glädje och samarbete."

"Om du är närvarande så kommer även känslan att finnas där, du lyssnar på mig och jag på dig."

"Frågan hon behöver ställa sig är vad hon egentligen vill klara av. Vem gör hon sakerna för? Om vi föreställer oss att det inte finns en enda människa här som kan döma eller ha en åsikt om det som görs, skulle du då gjort dina val annorlunda?"

"Visar jag en ”sur” skepnad gentemot dig så betyder det bara att du inte är klar med dig själv än."

"Lev inte i det som varit, oroa dig inte så mycket. När du blir ledsen och besviken över något så stannar du ofta kvar i det minnet för länge. Man måste tillåta sig att vara där, för att sedan släppa taget. Du kommer att må bättre. Allt har sin tid."



foto; isabelle erixon