Oh ja, det vet jag. HAHAHA, det känns, kan jag tala om. Winnie är expert på helikoptersprång, som vi kallar dem. Rakt upp och rakt ned, och ändå river hon inte. Grejen är att hon är ung, hon är ju faktiskt bara fem år, och behöver lite tid att träna och vänja sig med avstånd och hela altet.

Men det beror även en del på mig. Jag sitter ofta och 'smyghåller' henne. Hon behöver ju ha lite power i stegen, och vara ordentligt 'fram'. Men jag håller in tyvärr in henne lite för mycket. Det är en reflex, eller vad man ska kalla det. Jag får för mig att om låter henne springa på för mycket, så kommer jag tappa kontrollen och vi kommer braka in i alla hinder som finns. Jag är väl helt enkelt lite rädd, och det är väl egentligen bra? Att man är försiktig, liksom.

Men hon utvecklas faktiskt otroligt mycket! På träningen inför tävlingen i torsdags... Då kom hon ännu närmre på alla hinder! Det är helt enkelt något vi kommer få träna på.